Kunskap och antikvarisk medverkan

En av våra uppgifter är att dokumentera och vara rådgivare i samband med renoveringar. Vi har följt hundratals renoveringar av kulturhistoriska byggnader i Halland under senare år, bl a genom Hallandsmodellen. Vår medverkan är en garanti för att byggnaderna renoveras på kulturhistoriskt riktigt sätt. Samtidigt skall husen kunna användas. Vår uppgift är att se till att bevarande och funktion kombineras på ett bra sätt.

Uppmätningskurs i Frillesås för hantverkare och andra intresserade.

Vi deltar i kommunernas bygglovs- och planärendehantering. Kulturmiljö Halland arbetar för att utveckla samarbetet med kommunerna ännu mer. På sikt bör antikvarisk kompetens finnas i alla kommuner.

Kunskapsbank

Kulturmiljö Halland skall fungera som en kunskapsbank. Därför gör vi bl a byggnads- och kyrkogårdsinventeringar och dokumenterar enskilda hus. Resultaten kan man ta del av i en mängd olika rapporter.

Rådgivning

Skall du renovera ditt hus? Vill du ha tips om gamla färgtyper och genuina material? Eller fråga om K-märkta byggnader? Vill du kanske uppmärksamma en värdefull kulturmiljö?

Då skall du vända dig till oss på Kulturmiljö Halland. Vi gör kulturhistoriska besiktningar av ditt hus och ger råd i byggnadsvård.

Fin färgsättning. Kv Sadelmakaren, Varberg

Kommunantikvarie i Hylte

Kulturmiljöfrågorna har en framträdande roll i Hylte kommun. En välbevarad kulturmiljö är en viktig del i samhället, i skapandet av en god livsmiljö och en hållbar utveckling. Därför har Hylte kommun numera avtal med Kulturmiljö Halland om en egen kommunantikvarie. Bebyggelseantikvarie Britt-Marie Lennartsson från Kulturmiljö Halland arbetar på plats i Hylte kommun två dagar i månaden.

Britt-Marie kommer bl.a. att svara på allmänhetens frågor och ge råd rörande kulturmiljö och gammal bebyggelse, ge råd och tips om renovering. Hon kommer även att samarbeta med kommunens handläggare som sakkunnig i aktuella projekt som på olika sätt berör kulturmiljöer, t.ex. vid bygglovsärenden eller utarbetandet av detaljplaner.

Kommunantikvarie i Laholm

Kulturmiljöfrågorna har en framträdande och viktig roll i Laholms kommun och med anledning av detta har en funktion som kommunantikvarie inrättats. Kommunen har sedan tidigare haft ett samarbete med Kulturmiljö Halland, Hallands länsmuseer, och därifrån kommer nu bebyggelse-antikvarie Britt-Marie Lennartsson som kommer att finnas tillgänglig på plats i Laholm två dagar i månaden.

Kommunantikvarien är ett projekt i samverkan mellan kultur- och fritidsnämnden och miljö- och byggnads-nämnden.

Britt-Marie finns på samhällsbyggnadskontoret under de dagar hon är på plats och kommer att:

· fungera som en resurs för allmänhet och fastighetsägare och ge information om frågor rörande kulturmiljövård.

· samarbeta med kommunens handläggare, inom framförallt kultur/fritids- och samhällsbyggnadskontoren, som sakkunnig i aktuella projekt.

· utifrån kulturmiljövårdens intressen löpande följa den kommunala handläggningen av exempelvis plan- och bygglovsärenden.

· tillsammans med kollegor på Kulturmiljö Halland genom-föra fortbildning av förtroendevalda och tjänstemän. Detta kan ske genom medverkan på sammanträden eller genom anordnande av speciella utbildningsdagar.

Hallands kulturhistoriska bebyggelse kartlagd

I samband med att inventeringen av Varbergs kommun färdigställts har projektet att ”Identifiera Halllands kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse” gått i mål. Därmed är samtliga sex kommuner i länet genomgågna.Sammanlagt har ca 10.200 objekt valts ut, vilket motsvarar ca 10 procent av Hallands fastigheter. Förutom i Falkenberg och Kungsbacka har inventeringsarbetet utförts av Kulturmiljö Halland.

Varbergs kommun färdiginventerad

I september 2009 avslutades arbetena i Varbergs kommun. Då hade sammanlagt 1604 kulturhistoriskt värdefulla objekt registrerats i kommunen. Här finns allt från bondgårdar och agrara miljöer till stadsbebyggelse från 1950-talet, barnkolonier och sommarstugor, skolor och sanatorier, industrier och verkstäder m m. Objekten ger sammantaget ett tvärsnitt av Varbergs historia och skall fungera som riktlinje till vilken bebyggelse som är viktigt att bevara och bruka.

Kulturhistoriska byggnader i Laholm inventeras

I oktober 2008 avslutades en byggnadsinventering i Laholms kommun. I inventetringen, som varit ett samarbete med Laholms kommun och länsstyrelsen i Halland har all bebyggelse i kommunen okulärbesiktigats under drygt ett halvår. De kulturhistoriskt mest värdefulla objekten har värderats och klassificerats. (se vidare nedan under Hylte kommun angående metod mm). Sammanlagt har 1392 objekt registrerats i Laholms kommun. Här ryms hallandslängor, brandstationer, skolor, fritidshus, uthus, herrgårdar, hantverksgårdar, hyreshus, arbetarlängor, kvarnar, industrier mm från olika tidsperioder.

F d sockerbruket i Genevad.

Hylte kommun har inventerats

Under sommarhalvåret 2007 har bebyggelsen i Hylte kommun inventerats. Sammanlagt 976 kulturhistoriskt värdefulla objekt har registrerats, vilket motsvarar uppemot 15 procent av bebyggelsen. Det är högre än för övriga kommuner som inventerats och en bekräftelse på att det finns ovanligt mycket välbevarad, äldre bebyggelse i Hylte kommun. Den klassiska "smålandsstugan" eller dubbelkammarstugan, föreningshus, skolor och frikyrkor är exempel på karaktärsbyggnader i kommunen.

Bakgrund - Byggnadsinventeringar i Halland

Kulturmiljö Halland deltar för närvarande i ett stort inventeringsprojekt tillsammans med de halländska kommunerna och länsstyrelsen i Halland. Under tre år skall den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse sex kommuner inventeras och registreras.

Ett av de miljömål som riksdagen beslutat om som ett led i huvudmålet "ett hållbart samhälle senast 2020" är "God bebyggd miljö". Här sägs bl a att all kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall vara identifierad senast 2010.

Hallands bebyggelse har inte metodiskt inventerats på senaste 25-30-åren. Mycket har hänt sedan dess. Hus har rivits, nya områden byggts etc. Framförallt är det kanske landsbygden vi har dålig koll på, men även t ex städernas moderna byggnadsarv är dåligt undersökt.

Fältarbete

I princip kommer alla fastigheter med byggnader på under de närmaste åren att okulärbesiktigas. Detta innebär att arbetet måste göras mycket rationellt. Inventeringarna görs per bil - i stadsmiljö med cykel eller till fots. Med hjälp av en digital blankett matas koordinater samt ett antal basuppgifter plus foto in för varje objekt av intresse. Till hjälp har inventeraren en bärbar dator med GIS-kartor och aktuella fastighetsdata inlagda. Vad som även skiljer metoden från tidigare inventeringar är att urvalet och värderingen görs på plats. Detta kräver stor erfarenhet och god kännedom om den halländska bebyggelsen.

I inventeringen graderas objekten i tre klasser; A, B och C.

Klass A innebär att byggnaden eller bebyggelsen är så värdefull att den i princip skulle kunna bli byggnadsminne (I Halland finns idag endast drygt 40 lagskyddade byggnadsminnen!)

Klass B innebär att byggnaden eller bebyggelsen är mycket kulturhistoriskt värdefull och bör skyddas enligt Plan- och bygglagen genom Q-märkning eller motsvarande.

Klass C slutligen är den största gruppen av kulturhistoriskt värdefulla objekt i inventeringen. Dessa hus är ofta av mer vardagskaraktär; av lokalhistoriskt intresse och viktiga för helhetsmiljön. Även här kan Q-märkning vara aktuellt som skyddsinstrument.

Och sedan?

Inventeringen är första steget i vår ambition att få full koll på Hallands kulturhistoriskt värdefulla byggnader. De 10.200 objekten blir kulturmiljövårdens motsvarighet till naturvårdens "rödlistade arter", som någon uttrycket det. Frågor som nu dikuteras är bl a hur fastighetsägare skall informeras, hur materialet skall uppdateras och göras tillgängligt. Klart är att materialet kommer att läggas ut på Internet i en eller annan form inom en ganska snar framtid.

Gård i Slättåkra socken

Kyrkoinventering i Halland slutförd

Mellan 2000 och 2002 utförde Landsantikvarien/Kulturmiljö Halland på uppdrag av Göteborgs stift en inventering av kyrkomiljöerna i Hallandsdelen av stiftet. Detta inventeringsmaterial har under 2006-2007 kompletterats och samtliga kyrkor har fått en värderingstext, en s k karakterisering.

Inventeringen har tagits fram för att tydliggöra kyrkornas kulturhistoriska karaktärsdrag. Materialet ska dels ge en överblick över kyrkobeståndet, dels fungera som ett aktuellt och lättillgängligt kunskapsunderlag som tydligt lyfter fram och beskriver kyrkornas kulturhistoriska kvaliteter.

Syftet är att hos Svenska kyrkan, kulturmiljövården och allmänheten öka medvetenheten om varje kyrkas speciella kvaliteter som är särskilt viktiga att beakta och ta hänsyn till i förvaltning och användning av kyrkomiljön.

Inventeringsmaterialet och karakteristiken har nu blivit tillgängligt på internet via Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister: www.bebyggelseregistret.raa.se/

I materialet kan man enkelt söka aktuella bilder på kyrkorna, historik, beskrivningar, m m.

K-märkt?

Vad säger lagen?

Kulturminneslagen

Kulturmiljövårdens speciallag är Kulturminneslagen. I dess första paragraf slås en mycket viktig princip fast: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Det handlar alltså om allas vårt gemensamma ansvar för en värdefull samhällsresurs.

Lagen skyddar fornlämningar och fornfynd, kyrkor och begravningsplatser, men också den rymligare kategorin ”byggnadsminnen”. En sådan byggnad måste vara ”synnerligen märklig” genom sitt kulturhistoriska värde, eller ingå i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde.

Länsstyrelsen svarar för kulturminneslagens tillämpning, och det är praktiskt taget aldrig som en byggnad blir byggnadsminne utan ägarens samtycke.

Halland har närmare 40 byggnadsminnen.

PBL

Speciallagstiftningen är naturligtvis viktig, men de riktigt stora bebyggelsevolymerna hanteras av kommunerna, främst genom plan- och bygglagen (PBL).

Genom bestämmelser i detaljplanen kan skydd skapas för värdefull bebyggelse. Dessa bestämmelser blir juridiskt bindande så länge som man inte ändrar detaljplanen.

Detaljplanen anger alltid vad marken, och därmed indirekt bebyggelsen, får användas till: bostäder, handel, industri, park o.s.v. Detta ändamål anges med versaler: B –bostäder, H – handel o.s.v.

Planen reglerar också saker som bebyggelsens maximala volym och tomternas storlek.

Nederbyn i Falkenbergs gamla stad är exempel på bebyggelse som skyddas genom PBL

”f” för hänsyn, ”k” för varsamhet och ”q” för skydd och rivningsförbud

Hänsyn - f

När man vill anpassa ny bebyggelse till gammal, kan planförfattaren till ”ändmålsversalen” foga ett ”f” med en indexsiffra. Vad denna siffra innebär förklaras på plankartan.

Exempel: B f1 – kan uttydas: B=Bostäder. f1=Balkonger får inte anordnas mot gata.

Varsamhet - k

Om man inom en befintlig bebyggelse vill betona varsamhet vid om- och tillbyggnad, används bokstaven ”k”, eventuellt med förklarande indexsiffra.

Exempel: H k1. Tomten avses för handel. Taket skall vara av matt svart plåt.

Skydd och rivningsförbud - q

Om man vill skydda befintlig, särskilt värdefull bebyggelse från förvanskning eller rivning, används beteckningen ”q”, eventuellt med indexsiffra. Liksom tidigare hakas ”q” på en ändamålsversal.

Exempel: q Särskilt värdefull bebyggelse

q 1 Byggnaden får inte rivas

q 2 Befintliga (detaljer) skall bevaras

Exempel: BH q1, q2 kan utläsas: På tomten befintligt hus får användas till bostäder och handel. Huset får inte rivas. Befintliga putsornament i fasaden samt prydnadstorn skall bevaras.

Läs mera i Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, 2002 års revidering, Boverket 2004

Arkitektregister

(copyright Kulturmiljö Halland och författaren)

Förkortningar:

KTH Kungliga Tekniska Höskolan, KA Konstakademin i Stockholm, CTI Chalmers tekniska institut, KBS Kungliga Byggnadsstyrelsen. KKH Kungliga Konsthögskolan, CTL Chalmers Tekniska Läroanstalt

Ahlberg, Hakon (1891-1984). Examen från KTH 1914 och KA 1918, därefter anställd en tid hos Ivar Tengbom, Stockholm. Mellan 1921-24 utgivare och skribent i Byggmästaren. Inledningsvis nyklassicist, bl. a. utställningsbyggnader i Göteborg 1923, därefter i funktionalismens anda. Brunnsviks folkhögskola i Dalarna (1928-50) liksom t.ex. Malmbergets kyrka (1945) visar influenser från nationell arkitekturtradition. Grundare av och ordförande för SAR 1936-45. Från 1935 flera större vårdbyggnader för Medicinalstyrelsen, t ex Sidsjöns mentalsjukhus utanför Sundsvall, bostadskomplex som Hjorthagen (1939-40) i minimalistisk funkisstil med putsade fasader. Senare bostadsområden med medhjälparna Sven Backström och Leif Reinius mera traditionella vad avser material och formvärld. I offentlig arkitektur från mitten av 1940-talet och framåt har han ofta fördragit traditionella tegelfasader, medan hans kontorsbyggnader t ex för LKAB visar en mera internationell modernism i betong, glas och plåt.

Källa: The Groove dictionary of Art

Ahlbom, Yngve (1903-1958). Efter praktik hos Erik Lallerstedt, Lars Israel Wahlman och Ivar Tengbom, drev Ahlbom från 1935 egen verksamhet i Stockholm. Tillsammans med Nils Sterner ritade han Halmstads rådhus 1938, en byggnad som markerar det sena 1930-talets återvunna intresse för tradition i form- och materialbehandling. Det röda teglet i rådhusets fasader blev här ett sätt att anknyta till Halmstads byggnadstradition. En mer expressiv modernism med släta och ljust putsade volymer utvecklade Ahlbom i Ställverksbyggnaden i Norrköping, 1941.

Källa: Nationalencyklopedin

Ancker, Stig (1908 - 1992). Drev tillsammans med arkitekterna Bengt Gate (1909-88) och Sten Lindegren (1906-1989) gemensam verksamhet från 1936, ?Ancker, Gate Lindgren?.

Kontoret arbetade i en vårdad modernism, gärna med tegel som fasadmaterial. De kom att rita en rad bostadsområden, men också kontor och offentliga byggnader, t.ex. bostadsområdet Torsvikshöjden, Lidingö (1947). Hässelby strands centrum (1959) och Skärholmens centrum (1968). EPA Sergels torg (1962) och Läkarhuset Odengatan 69 (1964).

Källa: Caldenby, Claes: Att bygga ett land (1998),Arkitekturmuseets arkitektregister

Andersson, Rutger (1946-2003). Rötter i Nyebro, norr om Varberg. Många kulturella intressen inom teater, musik och konst. Målade tavlor, spelade piano och sjöng i kör. Sällskapsmänniska, som dock inte ville synas utåt genom sitt yrke. Bodde i Djäknegården vid Lygnern i Fjärås, som han hade hjälpt föräldrarna att rita och där han bosatte sig efter deras död 1987. Här hade han också sitt arkitektkontor. Flera uppdrag i Sverige och utomlands.

Bland hans verk märks Folkets hus i Varberg, ?Storgatan? på Liseberg i Göteborg, Volvos huvudkontor, Biopalatset samt Fiskekrogen i samma stad.

Källa: Hallands Nyheter 2003-08-22

Beckeman, Knut W M (1851-1943). Efter skolgång i Halmstad studier vid CTI i Göteborg. Arkitektstudier i Köpenhamn, varefter följde anställningar hos arkitekter i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Efterträdde stadsarkitekt Holmén i Halmstad 1884-1890. Undervisade några år efter sekelskiftet 1900 på Halmstads lägre tekniska yrkesskola i byggnads- och möbelritning. Driven akvarellmålare med studier i Sydeuropa. I sina Halmstadbyggnader följer han de tidstypiska nystilarna, t ex. putsad nybarock som i f.d. Flickskolan i kvarteret Hajen eller det mitt emot belägna hyreshuset i kvarteret Makrillen. Han kunde också arbeta i nygotisk tegelarkitektur, t ex f.d. metodistkyrkan i kvarteret Vindbryggan.

Källa: Anteckningar av museilektor Eva Agrell, Halmstad, 1985

Berglund, Knut Allan (1887-1950). Examen 1912 från CTI, studier vid Konsthögskolan 1915. Anställning hos professor S. Curman, Stockholm samt vid KBS. Stadsarkitekt i Uddevalla 1923-26, Länsarkitekt i Älvsborgs och Skaraborgs län 1925. Ritade bl.a. offentliga och privata byggnader i Uddevalla, läroverk och folkskola i Skövde, Särö kyrka; Varmbadhuset i Varberg, byggde om sjömanskyrkan i Hull; upprättade stads- och kyrkogårdsplaner. Han var också ordförande i Nordhallands hembygdsförening.

Källa: Bodman. G, Chalmers tekniska institut, matrikel 1829-1929

Billing, Johan Emil (1851-1915). Grundläggande utbildning 1869-72. vid Tekniska Elementarskolan i Borås. Deltog vid undervisningen på KA i Stockholm fram till 1874. Elev till Helgo Zettervall 1878-79. !879 egen verksamhet i Stockholm, Jönköping och Göteborg , dit han kom 1888 och blev t.f. stadsbyggmästare 1896. I Varberg har han ritat Realskolan 1894 och Sparbanken 1898.

Källa: Eva Berntsson Melin, Sparbankshuset vid Varbergs torg 1898-1998

Bjerke (Mattson), Arvid (1880-1952). Född i Göteborg. Examen från KTH 1903. Ändrade efternamn till Bjerke under studietiden. Eget arkitektkontor i Göteborg. Första större uppdraget ett villaområde i Utby efter engelskt mönster. Deltog i flera arkitekttävlingar och vann bl a tillsammans med R.O. Svensson en tävling om bättre utformning av landshövdingehus. Tillsammans med Ernst Thorulf och Sigfrid Ericson arbetade Bjerke och Svensson fram vinnande förslag till hur Götaplatsen skulle utformas. Utformningen av Lisebergs nöjesfält sägs till stor del vara Bjerkes verk. 1929-35 verksam i Paris för Electrolux. 1935-40 arkitektverksamhet i Stockholm. 1941 chef för HSB:s experimentavdelning. 1950 kallades han av franska staten att som sakkunnig biträda återuppbyggnadsministeriet. Som arkitekt visade han stor mångsidighet och skicklighet att kombinera olika stilar, liksom att utforma byggnader i svår terräng.

Källa: Kungsbacka kommun, Rossared..(Reit och Sundin) 1998

Boberg, Ferdinand (1860?1946), arkitekt, grafiker och formgivare. Genombrott med Gävles brandstation (1890), som introducerade amerikanen H.H. Richardsons formspråk i Sverige. Boberg besökte utställningen i Chicago 1893, och intryck från Louis Sullivan syns i hans byggnader på Stockholmsutställningen 1897. Livliga former med intensiv dekor står i kontrast mot släta ytor, gärna i ljusa kulörer. Han betraktades nu som ledande modernist och får stora utställningsuppdrag under 20 år, både i Sverige och utomlands. Kända byggnadsverk från denna tid är Rosenbad (1902) och Centralposthuset (1904), båda i Stockholm, samt posthuset i Malmö (1906). Bobergs koncentration på formspråk mera än på planlösning bidrog till att han tonade ut ur rampljuset efter de sista, stora uppdragen, Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden (1913) och NK:s varuhus i Stockholm (1915).

Från 1915 ägnade han sig huvudsakligen åt att avbilda svenska byggnads- och industriminnen. Som formgivare fick Boberg stor betydelse för jugendstilens utformning på konsthantverkets område.

Källa: Nationalencyklopedin

Brunius, Carl Georg (1792-1869). Född i ett prästhem i Tanum. 1815 docent i grekiska, prästvigd 1823, professor efter Esaias Tegnér i Lund 1824-58. Rektor och medlem av domkyrkorådet i Lund, vilket gav honom anledning att syssla med praktiska restaurerings- och byggnadsfrågor. 1833-59 stod han själv i spetsen för byggnadsarbetena, först som arbetsledare och sedan som arkitekt. Hans betydelse som praktiker och teoretiker har varit mycket stor, bl. a. banade han väg för den nygotiska arkitekturen i Sverige, såväl genom restaureringar som genom nybyggen, t.ex. Kristinehamns kyrka i Värmland 1849-58. Omfattande skriftställarskap inom konstvetenskap, arkeologi och arkitektur. Har bl. a. skrivit Nordens äldsta metropolitankyrka eller historisk och arkitektonisk beskrivning öfwer Lunds domkyrka (1836) och Skånes konsthistoria för medeltiden (1850). Han framträdde också som skald på latin.

Källa: Nationalencyclopedin och Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon 1906.

Bögh-Andersen, Svend (1916-84). Studentexamen och byggnadsingenjörsexamen från teknisk högskola i Ålborg. Parallelt med studierna arbetade han som murare och fick gesällbrev samtidigt med ingenjörsexamen. Arkitektexamen vid KA i Köpenhamn 1943. Anställd hos stadsarkitektkontoret och hos professor Kay Fisker i Köpenhamn 1943-46. 1946 bitr. stadsarkitekt i Kristianstad. Från 1951 stadsarkitekt i Laholm samtidigt som han drev det egna företaget Arkitektura. Villor, flerbostadshus, församlingshem, vårdbyggnader, skolor m.m.

Källa: Lennart Lundborg, Svend Bögh-Andersen, en arkitekt som präglat Laholm. Gamla Laholm 2003

Ericson, Sigfrid (1879-1958). Efter studier vid CTI och KA i Stockholm etablerade han sig som arkitekt och lärare i Göteborg. Undervisade i byggnadslära på Chalmers 1906-13 och innehade rektorstjänsten vid Slöjdföreningens skola 1913-45.

Sigfrid Ericson rörde sig inom ett brett formgivningsfält. Han ritade bostadshus, däribland ett egnahemsområde vid Gamlestadsvägen i Göteborg (1911) och det egna sommarhuset och trädgårdsanläggningen vid Vargaslätten i Simlångsdalen utanför Halmstad (1917).

Ett flertal kyrkor i Västsverige: i Lyse (1912), Surte (1912) och Skene (1920), alla uppförda i natursten och trä med en dov färgskala, ingår i samma nationalromantiska stilriktning som Masthuggskyrkan (1914), hans mest kända verk. Den ljusa och anspråkslösa träpanelarkitekturen i Brämaregårdens kyrka (1925) och den snarlika kyrkan, eller kapellet, i Träslövsläge (1927) samt Johannebergskyrkan (1938-40) innehåller klassicistiska arkitekturelement, något som Ericson tillsammans med Arvid Bjerke hade utforskat grundligt i byggnaderna till Göteborgs-utställningen 1923. Ericson, Bjerke, R O Swensson och Ernst Torulf, lade fram ett förslag vid tävlingen om Götaplatsens utformning 1916, vilket innehöll en avslutande rumsbildning för Kungsportsavenyn, med monumentala byggnader för konst, musik och teater. Konstmuseet och konsthallen, ritade av Bjerke och Ericson, togs i bruk 1923.

Förutom byggnader formgav Ericson bl a möbler och planerade en folkpark med friluftsmuseum i Umeå.

Källa: Jonas Brogren, B-uppsats i Konstvetenskap, Göteborgs universitet

Eriksson, Stellan (1948) Ritar och ingenjörsutbildning i Halmstad. Arkitekt LTH 1978. Hos Lundblads ing.byrå i Lund och Thorsten Arvisson, Halmstad, hos White arkitekter i Halmstad 1978, från 1985 kontorschef. Bred verksamhet. Vunna tävlingar: bl.a. bibliotek och äldreboende,

Polishus, bostäder kv. Landfästet, högskolebibliotek, alla i Halmstad; gymnasium och bibliotek i Falkenberg , Bo 98 Uddevalla bostäder, polishus i Växjö. Vårdbyggnader i Halland, bostäder i Halmstad, Värnamo m.fl. orter; gruppboende, kontor m.m.

Forthmeiier, S. Uno (1889-1944). Efter studier vid Chalmers tekniska läroanstalt 1907-08 och Konstakademin i Köpenhamn 1910-12 öppnade han kontor i Halmstad samma år. Under 1910-talet arbetade han i nationellt inspirerad stil, t. ex. i Stuveribolagets kontorsbyggnad i Halmstad och Tingshuset i Laholm. 1915 inledde han ett livslångt samarbete med Halmstads Egnahems.- och Sparkasseförening. För föreningens räkning skapade han under 1920-talet hela stadsdelar med egna hem, vanligen som radhus med pustade fasader och röda tegeltak.

Forthmeiiers genombrottsverk anses vara Sjömanshuset i Järnvägsparken (1925), en ytterst påkostad, slottsliknande gul tegelbyggnad i barock med överdådigt dekorprogram i natursten m.m. F:s tekniska intresse manifesteras i Hallandspostens kontorsbyggnad med ljustidning i en tornöverbyggnad och i många biografinredningar. Under 1930-talet arbetar han i funktionalistisk stil, t. ex. i Gamla Saluhallen, som har inslag av art déco. Under 1940-talet även verksam i Helsingborg, där han avled.

(Källa: Björn Petersen, Arkitekten S Uno Forthmeiier, i Föreningen Gamla Halmstads årsbok 2009)

Fredblad, Gösta (1920- ) Examen från ETH i Zürich 1950. Hos Filip Lundgrens arkitektkontor i Helsingborg, därefter tillsammans med ing E. Erlandsson egen verksamhet i Halmstad 1951. Skolor och flerfamiljshus, Tempelriddarhuset i Halmstad. Polishus i Halmstad (1962), Laholm, Borås och Nyköping. Hugo Höstrup delägare från början av 1960-talet till 1967, storhetstid för kontoret. Fredblad tidvis stadsarkitekt i flera hallandskommuner. Flera projekt i Ljungby, t.ex. Hotell Terazza, privatvillor i Stockholm, bibliotek i Söndrum, kontorshus för Edsbyverken m.m..

Källa: SARs matrikel 1991 och jubileumsskrift Fredblad arkitekter 1951-2001

Friberger, Erik (1889?1968), arkitekt, länsarkitekt i Göteborgs och Bohus samt Hallands län 1926?54. F. arbetade med både byggnadsprojektering och samhällsplanering och blev en av funktionalismens mest konsekventa företrädare. Stadshuset i Kungsbacka byggdes efter Fribergers ritningar 1934-35. Ett starkt socialt engagemang uttrycks i industriellt förtillverkade bostadshus av trä, bl.a. en grupp vid Skillnadsgatan i Göteborg (1948?52). Uppmärksammat blev hans s.k. däckshus i Kallebäck, Göteborg, (1960) med betongdäck i tre våningar på vilka lägenheter uppfördes i form av små trähus.

Friberger hade en teori om att varje människa från födseln skulle ha rätt till ett eget utrymme, t. ex 15 kvm. Barnets föräldrar skulle foga det nya utrymmet till sin bostad. När barnet sedan vuxit upp och skulle flytta, kunde modulen avskiljas och slås ihop med en annan för att sedan följa människan genom hela livet. Tillsammans med AB Fribärande Träkonstruktioner i Töreboda den så kallade A-serien, olika typer av sportstugor byggda på elementsystem. "Systemens rörlighet gör Er fri från de vid vanliga byggen obehagliga följderna av misstag i fråga om val av byggnadsplats, husets placering, storlek och planläggning. Huset kan ju enkelt flyttas, förstoras, minskas och ändras till sin planläggning, om Ni så skulle önska."

Källor: http://www.astud.chalmers.se

Nationalencyklopedin

Nordisk Familjebok 1953

Gratz (Andersson), Sven (1864-1931). Född i arrendatorfamilj i Lomma, Skåne.Tekniska elementarskolan och Praktiska Slöjdskolan i Malmö (1886-87). Studieresor i Europa. 1889 egen praktik i Halmstad, stadsarkitekt där 1891-1929. Folkskolebyggnader i Halmstad, tekniska verk, bostadshus, järnvägsstation, kyrkor i Trönninge och Sandvik. Inspirerad av bl a tysk tegelarkitektur i nygotik och nyrenässans. Originell personlighet med vurm för friluftsliv.

Källa: Erik Hägge i Hallandsposten och sign "-k" i Några ungkarlstyper från sekelskiftet, FGHÅ 1935 s 171 ff

Hausknecht, Johan Emanuel (1750-1798). Född i Würtzburg, Tyskland. I svensk militär tjänst som fältskär, stadsfältskär i Laholm 1778. Burskap som gästgivare 1780. Lärde sig att rita hus av sin f.d. chef, majoren von Dijke i Helsingborg. Ritade rådhuset i Laholm, färdigt i december 1794. Bottenvåningen innehöll då våghus och arrestrum av gråsten. Den övre våningen innehöll en sal och kamrar. Han har även ritat bokhandeln, f.d. Apotekshuset (1798) och Lundgrenska huset vid Östertullsgatan (ca 1795), alla i Laholm

Källa: Arne Ejwertz, Hallandsposten 75-03-03, ibid Rådhuset i Laholm 200 år, Laholm 1994

Hedlund, Hans (1885-1931). Examen vid CTI 1875. Studieresor i Europa och Amerika. Lärare i husbyggnad vid Slöjdföreningens skola i Göteborg. Lektor vid Chalmers 1887-99, professor 1911-22. Verksam främst i Göteborg med offentliga byggnader, fabriker, stads- och folkbibliotek m.m.

Källa: Bodman G, Chalmers tekniska institut, matrikel 1829-1929

Heilborn, Frans Jacob (1827-98). Utbildad på KA i Stockholm 1849-54 under F.W. Scholander och Axel Nyström. Till Göteborg 1857 med nära knytning till stadsarkitekten, H.J. Strömberg. Arbeten i medeltidsromantisk stil under påverkan av Strömberg och C.G. Brunius. I Göteborg bl. a. ångkök, tullpackhus och barnsjukhus (rivna) samt f.d. excercishus på Heden.

Stadsarkitekt i Varberg 1864-65, där bl.a. rådhus, bibliotek och bostadshus. I Halmstad bl.a. restaurering av S:t Nikolai, rådhus, läroverk och lasarett.

Källa: Henrik Jern: Frans Jacob Heilborn 1827-98. Varbergs förste stadsarkitekt. Varbergs museums årsbok 1979

Håkansson, Christer ( f. 1952) CTH 1979. Hos Bruno Sjödins arkitektkontor 1978-79, GF Konsult/Arkitekter, Göteborg från 1979. Har ritat bl.a.gymnasieskolan på Ön, tidaholm, Marbodal Center, GF:s kontorshus, Göteborg, Kulturhuset Fyren och Esteten Kungsbacka (1993 och 1998), Lödöse medeltidsmuseum 1994 och GF-huset på Norra Älvstranden Göteborg 2004.

Källa : Muntliga uppgifter av arkitekten

Håkansson, Per Lennart (1876-1956). Bondson från Skåne, som efter arbete som murarlärling 1896 började på Tekniska yrkesskolan i Malmö, där arkitekten John Smedberg var föreståndare.

1899 specialelev vid KTH samtidigt med praktik hos Gustaf Wickman till 1903. Genombrott 1902 genom vinst i tävling om Stadshotellet i Piteå, vilket gav ekonomiska förutsättningar för en USA-resa (Chikago) 1903-05. Eget kontor i Halmstad 1905-11. Samma år stadsarkitekt i Kristianstad till 1941. Efter pensioneringen eget kontor i Kristianstad. Håkansons förkärlek för välvda entrépartier i bearbetad natursten med sparsamt dekorerade övre våningar kan vara minnen från USA-tiden. Lasarettsbyggnader i Halmstad och Kristianstad, Tekniska skolan Kristianstad 1915, saluhall, hyreshus, villor.

Källa: Anna Maria Blennow, Stadsarkitekternas epok ? fyra porträtt1870- 1950, 1990. BFR nr 23 1990.

Höstrup, Hugo (1928- ) Examen från Konstakademin i Köpenhamn 1954. Praktik tillsammans med Gösta Fredblad i Halmstad från början av 1960-talet, därefter från 1967 tillsammans med sin fru Lise.

Källa: SAR:s medlemsmatrikel 1979

Johansson, Aron (1860-1936). Född i en torparfamilj i Småland visade han tidigt anlag för att "kreta gubbar". Uppmärksammad och hjälpt av landshövding Tornerhjelm. Efter läroverket i Landskrona studier vid Chalmers i Göteborg 1876-1881. KA:s arkitekturskola 1881-84. Studieresor som stipendiat i Europa under tre år på 1880-talet. Anställning 1889 vid Överintendentämbetet som biträde till Helgo Zetterwall. Europeisk studieresa 1891 till riksbyggnader. Riksdagshuset i Stockholm 1894 i tyskinfluerad nybarock samt ett flertal bank- och förvaltningsbyggnader, bl a för Telegrafverket, vars arkitekt han var 1907-36. Habil akvarellist.

Källa: Yvonne Olefjord, Aron Johansson 1907-36, Göteborgs universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 1995 Jönsson, Leif (1958- )

Kjellqvist, Jörgen

Lange, Rudolf (1874-1927) Uddevalla Allmänna läroverk, teknisk examen 1896. Praktik vid olika arkitekt- och byggnadsfirmor i Göteborg 1901-07, egen praktik där från 1907. Ett 20-tal epidemisjukhus i södra och västra Sverige. Lasarettsbyggnader, bl.a. i Jönköping 1920, folkskolor i bl.a. Ljungby, Krokslätt och Mölndal, tingshus i Kvistrum och Varekil. Studieresor i England och Tyskland.

Källa: Arkdok, Arkitekturmuseet, Stockholm

Lindgren, Birch-, Gustaf M (1892- 1969). Studier vid Stockholms Tekniska Högskola 1911-15 och KA 1915-17. Disputerade 1934 på avhandlingen "Svenska lasarettsbyggnader". Anställning i Byggnadsstyrelsen 1918, stipendieresor till USA 1923 och 1926. 1931 anställning i Fångvårdsstyrelsen. Birch-Lindgren har ritat ett flertal sjukhus och sanatorier, t ex. Sundsvall och Östersund, samt fångvårdsanstalter vid Skenäs och Hall, skolor m.m.

Källa: svenskt Biografiskt Lexikon

Ljunggren, Gottfrid (1867-1934). Byggnadsingenjör vid Tekniska skolan i Stockholm 1890. 1903 till Varberg, där han efter ett par år öppnade egen ingenjörsbyrå. Under ett decennium i Varberg var han mycket produktiv, bl. a. med ritningar till hus i Södra villastaden. Han ritade och träpaviljonger åt Apelvikens sjukhus samt ett par hus i innerstaden, t. ex. det Ternellska jugendhuset mittemot stationen. På Platsarna har han ritat ett par flerfamiljshus och gamla Missionskyrkan. Ljunggren är väl orienterad i samtida smakriktningar och förmodligen beror han stora produktion på att han hade såväl praktisk som estetisk kompetens.

Källa: Uppgifter från släktingen Margareta Spels

Nyrén, Carl (1917). Examen från KTH 1942. Anställningar på Marinförvaltningen och hos Paul Hedqvist 1944-48. Egen verksamhet från 1948. Började i Asplundtraditionen och utvecklades under 1960-talet mot en strukturalism med långtgående typisering. Från 1980-talet har Nyréns kontor närmat sig klassisk arkitektur med byggnaderna som block i enkla geometriska former.

Viktigare verk: Handelshögskolan, Göteborg (1948-52), Västerortskyrkan, Vällingby (1957), Lärarhögskolan, Malmö (1963, 73), Pharmacia, Uppsala (1970-), Järnvägsstation i Jönköping (1984), Riksbank, Linköping (1988), Mälardalens högskola, Västerås (1994).

Källa: Caldenby, Att bygga ett land, Borås 1998

Papini, Leo (1934- ). Utbildad vid Roms universitet, arkitekturfakulteten, arkitektexamen CTH 1972. Arbetat i Italien, Afrika och Sverige. På ABAKO, Göteborg, sedan starten 1973. Mera om Papini

Källa: ABAKOS hemsida

Peterson, Adrian Crispin (1835-1912). Examen från Chalmers slöjdskola 1858. Studieår på 1850-talet som assistent till AW Edelswärd och arkitekturstudier för FW Scholander vid KA, därefter arbeten för Överintendentämbetet och vid egen praktik i Uppsala. I Göteborg från 1872 till sin död. Oerhört produktiv, ritade inte mindre än 32 kyrkor, oftast i "äkta material". Fasaderna har stundom vissa klassiska drag till skillnad från interiörernas rena nygotik. Höjdpunkten inom kyrkoarkitekturen utgörs av de helt stenklädda kyrkorna i t. ex. Falkenberg och Vinberg. I sina profana byggnader, fra.a. i bostadshusen, anslöt han till nyrenässansen, t.ex. Wijkska villan i Göteborg (1889), ett av epokens förnämsta privatpalats.

Källa: Nationalencyklopedin

Rex, Friderich August (1721-1800). Född i Tyskland, via Stralsund till Sverige 1747. Förutom att vara byggmästare och arbetsledare för Tullbron i Falkenberg, arbetade han som brobyggare i Laholm, byggde kyrka och rådhus i Varberg samt corps-de-logiet på Gåsevadsholm för Niclas Sahlgren.

Källa: Falkenberg, stad att bevara, Laholm 1991

Schad, Maria (f. 1943).På 1960-talet ritare hos arkitekten och landskapsarkitekten Per Friberg. Teknisk illustratör, kartritare och modellsnickare på 1970-talet. LTH avd för arkitektur 1977-82.

Egen verksamhet under namnet Art & Architecture. Har ritat konsthallen i Hishult 1992. Interiörutformning av galleri och restaurang i Konstnärsbyn, Rydöbruk 1996-97, rad- och parhus i Båstad1995-97, villor, ateljéer m.m. 1997-2003. Även verksam som konstnär och pedagog.

Källa : Muntliga uppgifter av arkitekten

Stenwinkel d.ä., Hans van (Ca 1545-1601). Stenwinkel föddes enligt gravstenen i "Andorpen", d.v.s. Antwerpen, antagligen i mitten av 1540-talet. Fadern Laureys var stenhuggare och murmästare och den som introducerade sonen i branschen. Till Danmark kom han på 1570-talet tillsammans med ett trettiotal murmästare, som arkitekten Antonis van Opbergen hade rekryterat i sitt hemland för att arbeta med ombyggnaden av Kronborgs slott. Därefter verksam på Ven, hos Tyko Brahe på dennes observatorium Uraniborg.

Kontakten med Tyko Brahe var av yttersta vikt för Stenwinkel, eftersom Tyko var en av sin tids mest bildade män med ett vidsträckt kontaktnät inom dåtida europeisk adel och vetenskap. Uraniborg tycks tidvis ha fungerat som en vetenskaplig akademi i miniatyr med sitt stora bibliotek. Tyko Brahe förefaller att ha tagit Stenwinkel under sitt beskydd och personligen undervisat honom i matematik, geometri och i arkitekturstilen på modet, den italienska.

Den 8 november 1582 Kunglig byggmästare, och 1588 Riksbyggmästare med speciell inriktning på rikets befästningar, fr a Västkustens gränsfästningar mot Sverige. Från hemmet i Halmstad ledde och övervakade han Christian 4:s omfattande byggnadsverksamhet, när han rycktes bort av pesten 1601. Hans gravsten finns att beskåda i vapenhuset till S:t Nikolaikyrkan vid Stora Torg.

Källa: Torsten Allgulin, Hans van Stenwinkel d.ä., Uppsala 1932

Sterner, Nils (1904-1990) KTH 1929 och KKH 1933. Anställningar hos Carl Westman och Paul Hedqvist 1933-35. Stadsarkitekt i Sundbyberg 1935-45. Chefsarkitekt vid Stockholms stads fastighetskontor 1945-66. Urval av verk: Rådhuset i Halmstad 1938 (tillsammans med Yngve Ahlbom), bostadshus i kvarteret Mexikanen på Björnsonsgatan i Blackeberg (ca 1950), radhus i Skönstaholm, Hökarängen (1952), Västertorps och Bagarmossens Centrum på 1950-talet, Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 (1962-66) samt en rad restaureringar av äldre byggnader i stadens ägo bl.a: Åkeshovs slott (1958) och Hässelby slott (1961-63).

Källor:Arkitekturmuseets arkitektregister (ARKDOK)

Strömberg, H.J (1821-72). Strömberg tillhörde C.G. Brunius´elever, som han samlade kring sig vid Lunds domkyrkas byggnadshytta. Stadsarkitekt i Göteborg 1860-72 och som sådan en viktig

påverkansfaktor för arkitekter som A.V. Edelswärd, C.F.V. von Gegerfelt, E.V. Langlet, Helgo Zettervall och F.J. Heilborn.

Källa: Henrik Jern?

Sundvall, Carl Fredrik (1754?1831) Arkitekt, från 1792 Hovintendent. Sundvall knöts 1774 till Överintendentsämbetet, Byggnadsstyrelsens föregångare, där han projekterade kyrkor, kyrkoinredningar och institutioner, bl.a. Uppsala universitetsbibliotek Carolina Rediviva. Han arbetar i en stram och enkel klassicism. Till hans främsta verk hör slotten Stjärnsund (ca 1798?1801) och Skottorp (1816?28) med eleganta interiörer.

Källa: Nationalencyklopedin

Svensson, August (1886-1935). Lantbrukarson från södra Halland. I möbelsnickarlära hos Th. Thorén, Halmstad och vid husbyggnadsfacket vid Kristinehamns Praktiska skola. Försteman hos arkitekt S.Uno Fortmeiier, Halmstad. Egen verksamhet från ca 1924. Huvudsakligen nyklassicist med omfattande produktion i Halmstad, Laholm och Falkenberg av främst villor. Har även ritat andra typer av hus, T. ex. biografen Röda kvarn i Halmstad (byggnadsminne).

Källa: Karin Augustsson,August Svensson, tjugotalsklassicist från Halmstad, Halland 1982.

Sörensen, Salomon (1856-1934). Utbildad vid KA i Köpenhamn. Studieresor i Italien, där han påverkades av Norditaliensk renässans. Senare influerad av hanseatisk medeltid och dansk-skånsk renässansarkitektur och 1920-talsklassicism. En av de viktigaste arkitekter som verkat i Malmö. Upphovsman till över hundra byggnader, dels bostadshus från tiden som praktiserande arkitekt under 1880-talet, dels offentliga byggnader som skolor saluhallar m.m. från tiden som stadsarkitekt 1893-1924.

Källa: Guide till Malmös arkitektur,

Salomon-Sörensen, Arnold (1887-1972). Son till Salomon Sörensen. 1917 examen från Bygningstekniske skole och KA i Köpenhamn, eget arkitektkontor i Helsingborg samma år. Stadsarkitekt i Höganäs 1934-66 och tf stadsarkitekt i Helsingborg under många år.

Viktigare arbeten: Bankska sjukhuset och Sjömanshuset i Helsingborg 1938, Embryologiska institutionen i Lund.

Källa: Uppgifter från Helsingborgs museum

Thyselius, Hans (1871-1929). Verksam i Malmö. Utbildning i Tyskland under åtta år på 1880- och 1890-talen. Har bl a ritat Centralpalatset på Södra Förstadsgatan i Malmö 1912-14.

Källa: Guide till Malmös arkitektur, 2001

Torulf, Ernst (1872?1936).Examen CTL 1893. 1893-96 elev vi Franska Konstakademin. Arbeten för Skara och Eksjö 1897-99. Egen praktik i Stockholm 1901-03, 1903-12 tillsammans med Ivar Tengbom i Göteborg. I sin egen verksamhet från 1912 bidrog han till göteborgsarkitekturens nya storhetstid med byggnader som Göteborgs Högskola,Latinläroverket (nuv. Hvitfeldtska Gymnasiet, 1919) samt posthuset och Naturhistoriska museet (båda 1923). I Halland Sparbanksbyggnad i Falkenberg.

Källa: Nationalencyklopedin och Svenska män och kvinnor, 1955

Undall-Behrend, Kaj (1923- ) Examen 1953 vid Konstakademin i Köpenhamn.

Wahlman, Lars Israel (1870?1952), arkitekt, professor vid KTH i Stockholm 1912?35. Till hans tidigaste verk hör slottet Tjolöholm, i tudorstil 1898?1904. Många beställningar på främst slottsinredningar, villor och kyrkor följde därefter. Influerad av den brittiska Arts and Crafts-rörelsen propagerade Wahlman för ett informellt, allmogeinspirerat bostadsideal med lokala material och oregelbundna planlösningar, som i det egna hemmet, villa Tallom i Stocksund Engelbrektskyrkan i Stockholm (1909?14) med sina upptornande tegelvolymer har skänkt honom en plats i arkitekturhistorien.

Wahlman. ritade också möbler och inredningar, inspirerad av internationell jugend och allmogeslöjd.

Källa: Nationalencyklopedin

Wingårdh, Gert (1951- ). Arkitektexamen vid Chalmers 1975. Eget kontor i Göteborg från 1977. Kaspar Sahlinpriset två gånger (Öjareds golfklubb och Astra Hässles kontorsbyggnader i Mölndal). Brett register från butiksinredningar och villor till skolor, museer och hotell. Kontroversiell och internationellt uppmärksammad. Svenska ambassader i Berlin 1999 och Washington (2003). Universeum i Göteborg 2001.

Källa: Chalmers hemsida

Wallberg, Ingrid (1890-1965). Ingen formell arkitektexamen. Praktik hos Le Corbusier 1928, vars bror var gift med hennes syster Lotti. Hos Le Corbusier mötte hon Alfred Roth, som följde henne till Göteborg, där de öppnade kontor och introducerade modernismen. Roth lämnade kontoret 1930. Flerbostadshus och villor i Göteborg och Halmstad. En av Sveriges första kvinnliga arkitekter.

Källa: Clas Caldenby (red), Att bygga ett land, Borås 1998

Ygberg, Orla (1886-1935). Arkitektutbildning i Tyskland, Technikum i Hilberghausen. Verksam som villaarkitekt på Särö med ett tiotal objekt 1909-30. Natur- och materialromantik når en kulmen i den unika Stenstugan (1910). Trots studietiden i Tyskland, förefaller Ygberg mera påverkad av tidens engelska och amerikanska villaideal. Husens bottenvåning betonas ofta genom dekorativa strävpelare, rustikt utförande och loggior. Sammansmälter utländska och nationella stilelement till en övertygande helhet.

Källa: Lars Nellde, Orla Ygberg arkitekt på Särö, Halland 1981

Åkerblad, Carl ( 1886-1953). Efter utbildning vid KTH 1905-09 studier vid Konstakademin i Stockholm. Anställd hos prof. Erik Lallerstedt 1913. Knuten till Byggnadsstyrelsen från 1919. Från slutet av 1920-talet och fram till 1950 ritade han en stor del av Telegrafverkets byggnader och ombyggnader. Egen praktik i Stockholm.

Källa: Bodman G,Chalmers tekniska institut, matrikel 1829-1929